Erik hade tänkt läsa viltekologi tack vare sin fascination för stora djur (typ björn och varg), men ångrade sig när han läste om alla samband och samspel i naturen. Därför valde han istället att plugga till biolog och jobbar idag som naturvårdskonsult på ett miljökonsultföretag.
Skogen används mer än någonsin för att driva på den gröna omställningen och ju mer skogen brukas, desto fler naturvårdare behövs.
Inventera ugglor
– Det som verkligen lade grunden till att jag valde att plugga till biolog vid SLU var alla inspirerande forskare som tog med oss ut i fält.
Efter biologstudierna läste Erik vidare till en Master i ekologi och naturvård på Uppsala universitet. Det var också under den tiden han fick möjligheten att sommarjobba på sin nuvarande arbetsplats med naturvårdsfrågor.
– De behövde en fågelperson och det kan jag. Jag har varit fågelskådare sedan barnsben. Sen dess har jag bland annat gjort uggleinventeringar i fjällen.
Balansera byggande och biologisk mångfald
Erik jobbar i huvudsak med riktade artinventeringar av fåglar och insekter. De övriga arbetsuppgifterna innehåller allt från naturvärdesinventeringar, artskyddsutredningar, bekämpning av IAS (invasiva främmande arter), givetvis naturvård och GIS (geografiska informationssystem).
– I en inventering tar man reda på var det finns vissa prioriterade fridlysta fåglar och sedan ställer Länsstyrelsen krav på att en inventering ska genomföras. Jag kommer också med råd och genomför förstudier inför byggen av vindkraft och solceller.
Kunderna är vanligtvis kommuner och exploatörer som ska bygga och har krav på sig som de måste uppfylla inför en detaljplan.
– Jag kan säga vad de bör göra, måste göra och också komma med förslag på förbättringsområden. Det är det jag tror driver de flesta i min bransch, att man vill se till att det är gynnsamt för arter, inte bara att de ska finnas kvar.
När exempelvis en kommun tar fram en detaljplan för att bygga hus gör Erik en naturvärdesinventering och kollar efter rödlistade arter. När den är gjord kan han komma med råd om hur berörda områden bör planeras om, till exempel med en promenadslinga. Det är en insats som kan förstärka arten för hade inte kommunen byggt slingan, så hade kanske skogen avverkats.
Mer än bara fågelskådning
Många tror att fågelskådare betyder att man ser fåglar, men i själva verket handlar det bara om 5 %. Lyssnandet är den stora delen och det kräver ju att Erik har koll på arter. Det finns en tydlig fältsäsong där han är väldigt mycket ute i fält från slutet av mars till juni för att under vintern skriva rapporter och utredningar.
Men vad är grejen med naturvård då?
– Vår civilisation bygger på att vi har näringar som vi är beroende av, och då är vi beroende av att de naturliga ekosystemen fungerar. Funkar inte de naturliga ekosystemen och de sambanden, så kommer vi människor i slutändan drabbas. Sen finns det ju en etisk sida: De här arterna levt lika länge som oss på jorden, varför ska vi ha rätten att utrota dem nu?
Erik berättar att hans största drivkraft är att bevara naturvärden då många idag inte har något lagstadgat skydd. Skogen har jättemånga fördelar och när behovet att bruka den blir allt större samtidigt som klimatförändring sker så behövs en bromsande, reglerande sida och i Eriks ögon är det naturvårdaren.
– Det finns inte så många som kan arter och att få vara en av dessa och använda kunskaperna känns väldigt viktigt. Det är ett privilegium och ett ansvar att både använda kunskapen och sprida den.
Plugga Biologi och miljövetenskap
